Prestation!
Jag har sprungit vårruset! Prestation tycker jag själv :)
Det var sååå mycket folk, och alla skulle iväg samtidigt kändes det som - även om de delade upp oss i 7 olika grupper. I början blev det verkligen stockning, typ som när flera hundra skall gå igenom en dörröppning - SAMTIDIGT!
Efter nästan 1 Km så kom vi ut på en väg och då kunde man faktiskt springa.
-"Jag måste lägga upp en taktik nu" tänkte jag och på min näthinna tornade sagan om kaninen och snigeln som tävlade mot varandra fram. -"Jag kör på snigeltaktiken" tänkte jag och joggade väääldigt lungt. Sakta segade jag mig runt banan, (och sprang faktiskt om ganska många damer/tanter ändå), men vid 3 Km gick det trögt. Väldigt trögt. Jag t.o.m fick lov att gå lite - jag gjorde det faktiskt ända fram till 4 Km-skylten. Ja, vad skall man göra? Har man inte varit ute och joggat vareviga kväll (typ ingen) så kan man kanske inte förvänta sig mer, men jag är OTROLIGT stolt över min insats - och jag KOM INTE SIST!!
Det gick ju också extra bra när Peter Siepen
var där och hejade på alla! Alltid var det väl någon
som fick x-tra krafter....
Solen sken ju från klar himmel idag när vi var ute på lunch och vi kände att det var ett väldigt lovande väder, men när vi gick ut till bilen för att åka iväg till ruset så började det smådugga. -"Åh nej!" sade vi först, men när det var dags att rusa så var det riktigt skönt!
Jag, Maria och Petra!
Ja - jag vet faktiskt inte om jag skall springa nästa år igen, det beror nog på kompistrycket....
Just nu känner jag mest att jag är väldigt öm på fotsulorna. Jag har i alla fall fått det väldigt levande för mig när Paulus talar om att fullborda loppet. En UNDERBAR känsla mina damer och Herrar!
Jag avslutar med en bild på den åtåvärda medaljen...
Grattis min vän ! Va duktig du är som sprang :)